Sverige köper AI-kraft från Finland – Skatteverket får oväntad nyckelroll

Sverige ska medfinansiera en finländsk AI-gigafabrik och få tillgång till avancerad beräkningskraft. Regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att skriva avtalet – ett oväntat val som väcker frågor om hur den svenska kapaciteten ska fördelas.

Sverige har tagit ett första konkret steg in i EU:s stora satsning på AI-gigafabriker. Enligt ett regeringsbeslut från den 30 juli 2026 ska Sverige medfinansiera en anläggning i Finland.

I utbyte ska svensk offentlig sektor, forskning och innovation få tillgång till mycket kraftfull beräkningskapacitet. Det kan bli avgörande för organisationer som vill utveckla eller anpassa avancerade AI-modeller utan att bli helt beroende av amerikanska molnföretag.

Inte en vanlig datahall

Begreppet AI-gigafabrik kan låta som politisk marknadsföring, men beskriver en betydligt större anläggning än ett traditionellt datacenter.

Gigafabrikerna ska kombinera mycket stora mängder AI-chip med lagring, molnplattformar, mjukvara, nätverk och expertkompetens. De ska användas för att träna, anpassa och driva modeller som kräver mer beräkningskraft än vad de flesta företag eller universitet själva kan köpa.

EU-kommissionen har öppnat en ansökningsprocess för upp till sju anläggningar. EU avsätter sammanlagt tio miljarder euro och vill locka minst 20 miljarder euro i privat kapital.

Varför Finland?

Finland har redan en stark position inom europeisk superdatorinfrastruktur. Superdatorn Lumi i Kajana är en av Europas mest kraftfulla och används av forskare och företag från flera länder.

Genom att ansluta Sverige till en finländsk satsning kan svensk tillgång etableras snabbare än om en helt ny anläggning först skulle planeras, finansieras, elanslutas och byggas i Sverige.

Det nordiska samarbetet kan också ge en större gemensam kundbas och bättre möjligheter att konkurrera om EU-finansiering.

Skatteverket ska skriva avtalet

Den mest överraskande delen av regeringens besked är att Skatteverket får i uppdrag att ingå det gemensamma upphandlingsavtalet med det europeiska superdatorsamarbetet EuroHPC Joint Undertaking.

Skatteverket är en stor statlig IT-organisation och hanterar omfattande datamängder och samhällskritiska system. Myndigheten har därför teknisk beställarkompetens. Men regeringen har ännu inte offentligt redovisat alla praktiska detaljer om varför Skatteverket valts eller hur myndigheten ska fördela kapaciteten till andra svenska verksamheter.

Det behöver inte betyda att Skatteverket blir ensam användare. Regeringen skriver uttryckligen att kapaciteten ska kunna gynna offentlig sektor samt forsknings- och innovationsmiljöer.

Vilka kan få använda AI-kraften?

En central fråga är om tillgången huvudsakligen kommer att reserveras för myndigheter och universitet eller om även svenska startups och mindre företag kan få använda anläggningen.

Om kapaciteten görs tillgänglig på rimliga villkor kan den hjälpa svenska aktörer att:

träna språkmodeller för svenska och minoritetsspråk
utveckla AI för sjukvård, industri och offentlig administration
anpassa öppna modeller med känsliga eller skyddsvärda data
bedriva avancerad forskning utan att köpa amerikanska molntjänster
testa europeiska modeller under EU:s dataskydds- och säkerhetskrav

Om användningen däremot omgärdas av tung administration eller mycket höga avgifter riskerar de största organisationerna att ta huvuddelen av kapaciteten.

Europeiskt oberoende – men inte helt

EU beskriver gigafabrikerna som en satsning på teknisk suveränitet. Det betyder att Europa vill kunna utveckla viktig AI-teknik utan att all beräkning, lagring och kontroll finns hos företag i USA eller Kina.

Oberoendet blir ändå inte fullständigt. De mest avancerade AI-processorerna utvecklas fortfarande främst av amerikanska företag som Nvidia och AMD och tillverkas till stor del i Asien.

En europeisk gigafabrik ger kontroll över var systemen finns och hur de används, men löser inte automatiskt beroendet av utländska chip, programvaruplattformar och leverantörer.

Elfrågan försvinner inte

Storskalig AI kräver stora mängder el. Finland har, liksom norra Sverige, relativt goda förutsättningar genom fossilfri el, svalt klimat och etablerad energiintensiv industri.

Men även där måste nyttan vägas mot nätkapacitet, elpriser, vattenanvändning och konkurrens med annan industri. Det avgörande är inte bara hur mycket beräkningskraft som byggs, utan vilket ekonomiskt och samhälleligt värde som skapas med den.

Frågorna Sverige behöver besvara

Hur mycket ska svenska staten investera?
Hur stor andel av kapaciteten får Sverige?
Vem beslutar vilka svenska projekt som prioriteras?
Får startups och mindre företag tillgång?
Vilka säkerhetskrav gäller för känsliga data?
Hur mäts nyttan för svensk forskning och offentlig sektor?

Satsningen kan ge Sverige en viktig genväg till europeisk AI-infrastruktur. För att bli mer än en politisk rubrik krävs dock transparenta besked om kostnader, tillgång och vilka svenska verksamheter som faktiskt får använda maskinerna.

Källor och hänvisningar

Skriven av Ralph Andersson med hjälp av AI

```

ANNONS

AI I Sverige

måndag 3 augusti 2026

Sverige köper AI-kraft från Finland – Skatteverket får nyckelroll