Techmiljardären Bryan Johnson: ”Jag klonade precis mig själv – som nyfödd”
```

Biohackaren Bryan Johnson säger att han har skapat en biologisk kopia av sig själv i ett laboratorium. Men bakom den dramatiska formuleringen finns ingen nyfödd människa – utan omprogrammerade stamceller som i framtiden kan användas för att testa läkemedel, studera sjukdomar och möjligen odla ny vävnad.

```

Den amerikanske techentreprenören och biohackaren Bryan Johnson har blivit världsberömd för sin extrema kamp mot åldrandet.

Nu väcker han uppmärksamhet igen genom att hävda att han har ”klonat” sig själv.

”Jag klonade precis mig själv … som en nyfödd.”

Så skrev Johnson i ett uppmärksammat inlägg på X.

Han fortsatte med att beskriva hur den biologiska kopian bland annat ska kunna användas för att testa behandlingar, utveckla nya terapier och i framtiden odla organ för transplantation.

Men Johnsons ordval är betydligt mer dramatiskt än vad experimentet faktiskt innebär. Han har inte skapat en ny människa eller en fysisk spädbarnskopia av sig själv. Det handlar i stället om en personlig stamcellslinje som framställts från hans egna celler.

Ingen mänsklig klon

Tekniken som Johnson beskriver kallas inducerade pluripotenta stamceller, vanligtvis förkortat iPSC.

Forskare kan ta mogna celler, exempelvis från blod eller hud, och omprogrammera dem så att de återgår till ett mer ursprungligt tillstånd. Cellerna får då egenskaper som påminner om de stamceller som finns mycket tidigt i ett embryos utveckling.

Dessa omprogrammerade celler kan därefter under kontrollerade laboratorieförhållanden utvecklas till flera olika sorters specialiserade celler, exempelvis:

hjärtceller,
nervceller,
leverceller,
blodceller,
muskelceller,
eller celler från mag-tarmkanalen.

Eftersom cellerna ursprungligen kommer från Johnson innehåller de i huvudsak samma genetiska information som han själv. Det är i den begränsade betydelsen han använder ordet ”klon”.

Det är alltså mer korrekt att säga att Johnson har skapat en personlig iPSC-cellinje än att han har klonat sig själv som människa.

Vill testa behandlingar på sina egna celler

En av de mest konkreta användningarna är att låta Johnsons celler fungera som en laboratoriemodell av hans egen kropp.

Forskarna kan exempelvis utveckla en viss sorts vävnad från cellerna och sedan undersöka hur den reagerar på läkemedel, genetiska förändringar eller experimentella behandlingar.

Det skulle i teorin kunna göra det möjligt att upptäcka negativa effekter innan en behandling testas direkt på Johnson själv.

”Det här gör att jag kan bygga upp min kropp, organ för organ”, skriver Johnson.

Han räknar bland annat upp möjligheten att använda cellerna för att testa behandlingar, utveckla föryngrande terapier och på längre sikt framställa organ för transplantation.

Här är det dock viktigt att skilja mellan vad forskningen redan kan göra och vad som fortfarande är en framtidsvision.

Forskare kan i dag odla flera typer av mänskliga celler och mindre organliknande strukturer, så kallade organoider. Att framställa ett komplett, säkert och fullt fungerande mänskligt organ som kan transplanteras rutinmässigt är däremot betydligt svårare.

Organ från egna celler är fortfarande en vision

Att odla ett helt hjärta, en lever eller en njure kräver mer än att bara skapa rätt typ av celler.

Organet måste bland annat få rätt tredimensionella struktur, fungerande blodkärl, nervförsörjning och förmåga att samarbeta med resten av kroppen. Forskarna måste också säkerställa att inga felaktiga eller okontrollerat växande celler följer med.

En risk med pluripotenta stamceller är att de kan fortsätta dela sig på ett oönskat sätt om de inte har utvecklats fullständigt till rätt celltyp. Därför krävs omfattande kvalitetskontroller innan cellbaserade behandlingar kan användas på människor.

Johnson har alltså inte en samling färdiga reservorgan som väntar på att transplanteras. Han har snarare skapat ett biologiskt råmaterial som skulle kunna användas inom framtida personlig och regenerativ medicin.

Diagnostiserades med autoimmun gastrit

Utspelet kommer kort efter att Johnson berättat att han har diagnostiserats med autoimmun gastrit.

Det är en kronisk autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper celler i magsäckens slemhinna. Sjukdomen kan påverka kroppens förmåga att ta upp bland annat järn och vitamin B12.

Johnson berättade offentligt om diagnosen den 30 juni 2026 efter att hans medicinska team under en längre tid försökt förklara hans låga ferritinvärden.

Sjukdomen kan utvecklas långsamt och vara svår att upptäcka eftersom den inte alltid ger tydliga symtom i ett tidigt skede. Den kan bland annat kopplas till järnbrist, blodbrist och vitamin B12-brist.

Det finns i dagsläget ingen etablerad behandling som helt botar autoimmun gastrit. Vården fokuserar vanligtvis på att ersätta näringsämnen som kroppen inte längre tar upp ordentligt samt att följa patientens magsäck och övriga hälsa.

Johnson har beskrivit sjukdomen som att hans ”mage äter upp sig själv”, även om den medicinska verkligheten är att immunförsvaret angriper delar av magsäckens slemhinna.

Vill använda sin sjukdom som forskningsprojekt

I stället för att enbart betrakta diagnosen som ett bakslag har Johnson gjort den till nästa del av sitt omfattande hälsoexperiment.

Han uppger att hans team bland annat har analyserat ett mycket stort antal immunceller för att förstå vilka mekanismer som driver sjukdomen.

Med hjälp av de omprogrammerade stamcellerna kan forskarna potentiellt skapa cellmodeller av hans magsäck och immunförsvar. Dessa skulle kunna användas för att undersöka hur sjukdomen utvecklas och hur olika behandlingar påverkar hans celler.

Det passar in i visionen om personanpassad medicin, där behandlingar utvecklas och väljs utifrån varje patients biologiska och genetiska förutsättningar.

AI kan få en viktig roll

Johnsons experiment handlar främst om bioteknik och stamcellsforskning, men utvecklingen är också nära kopplad till artificiell intelligens.

AI-system används redan inom läkemedelsutveckling för att analysera stora mängder biologisk information, identifiera sjukdomsmekanismer och förutsäga vilka substanser som kan påverka ett visst protein eller en viss celltyp.

När forskare får tillgång till patientunika celler skapas samtidigt enorma datamängder från exempelvis:

genetiska analyser,
proteinmätningar,
mikroskopbilder,
läkemedelstester,
immunologiska analyser,
och cellernas utveckling över tid.

AI kan hjälpa forskarna att hitta mönster i denna information som annars skulle vara mycket svåra att upptäcka.

I framtiden skulle en kombination av AI, digitala hälsodata och patientunika stamceller kunna göra det möjligt att simulera delar av en persons biologi innan en behandling sätts in.

Det är en vision som ibland beskrivs som en biologisk digital tvilling: en datadriven modell som försöker efterlikna hur en bestämd människas kropp reagerar på sjukdomar och behandlingar.

En ”dystopisk framtid”?

Johnson är själv medveten om att hans beskrivning kan uppfattas som obehaglig.

”Det här kan vara skrämmande för vissa människor – en dystopisk framtid. Men andra kommer att se det som en oundviklig del av framtidens hälsa.”

Utspelet har mötts av både nyfikenhet och kritik i sociala medier. Vissa ser experimentet som ett exempel på hur rikedom kan ge enskilda personer tillgång till medicinska möjligheter långt innan de blir tillgängliga för allmänheten.

Andra menar att Johnsons spektakulära formuleringar riskerar att skapa en överdriven bild av vad tekniken faktiskt klarar av.

Att säga att man har ”klonat sig själv som nyfödd” låter som att en genetiskt identisk människa har skapats. I verkligheten är det en cellkultur i ett laboratorium – inte ett barn, en medveten varelse eller en komplett kopia av Johnson.

Kritiker pekar på extrem dödsrädsla

En del följare har reagerat hårt på Johnsons projekt.

”Bryan Johnson är vad som händer när man ger för mycket pengar till en man som är sjukligt rädd för döden”, skrev en kritiker.

Johnson har länge avfärdat bilden av sina experiment som enbart personlig fåfänga. Han hävdar att den data han samlar in kan bidra till bättre förståelse av åldrande, kroniska sjukdomar och förebyggande hälsa.

Samtidigt är det svårt att dra säkra vetenskapliga slutsatser från en enda person som genomgår ett stort antal behandlingar och livsstilsförändringar samtidigt.

När kost, sömn, läkemedel, kosttillskott, träning och experimentella terapier förändras parallellt blir det svårt att avgöra vilken enskild åtgärd som orsakar ett visst resultat.

Har gjort åldrandet till ett heltidsprojekt

Johnson tjänade sin förmögenhet genom betalningsbolaget Braintree, som senare köptes av PayPal.

Under de senaste åren har han i stället blivit känd för hälsoprojektet Blueprint.

Där följer han ett strikt och datadrivet program med kontrollerad kost, regelbunden träning, medicinska undersökningar, sömnmätningar och ett stort antal biomarkörer.

Han har också genomgått behandlingar som väckt omfattande debatt. Ett av de mest uppmärksammade försöken var när han tog emot blodplasma från sin då tonårige son. Johnson avslutade senare försöket eftersom han inte såg någon tydlig positiv effekt.

Hans filosofi har utvecklats till rörelsen Don’t Die, som bygger på idén att människan bör göra motstånd mot beteenden och system som förkortar livet.

Vad experimentet faktiskt kan leda till

Trots Johnsons uppseendeväckande kommunikation är tekniken bakom experimentet ett seriöst och viktigt forskningsområde.

Patientunika iPSC-celler skulle bland annat kunna användas för att:

studera hur en sjukdom påverkar en viss persons celler,
testa läkemedelskandidater i laboratoriet,
undersöka ovanliga genetiska sjukdomar,
utveckla personanpassade cellbehandlingar,
framställa vävnad för forskning,
och på längre sikt reparera eller ersätta skadade delar av kroppen.

Flera behandlingar baserade på pluripotenta stamceller befinner sig redan i kliniska studier. Forskare undersöker bland annat metoder mot neurologiska sjukdomar, ögonsjukdomar, diabetes och hjärtskador.

Det betyder däremot inte att forskningen är redo att leverera kompletta reservorgan till Johnson eller någon annan inom den närmaste tiden.

AI i Sverige kommenterar

Bryan Johnson är skicklig på att göra komplicerad forskning begriplig och uppmärksammad. Men hans sätt att uttrycka sig suddar ibland ut gränsen mellan dagens vetenskap och framtida möjligheter.

Han har inte klonat sig själv på det sätt som ordet normalt används. Han har skapat celler som genetiskt härstammar från honom och som har återställts till ett stamcellsliknande tillstånd.

Det är fortfarande en betydande teknisk prestation – men den ligger långt från science fiction-bilden av en nyfödd kopia av Bryan Johnson.

Den verkligt intressanta utvecklingen är i stället kombinationen av stamceller, avancerad bioteknik och AI. Tillsammans kan dessa tekniker på sikt förändra hur läkemedel testas, hur sjukdomar förstås och hur behandlingar anpassas efter varje enskild patient.

Frågan är inte bara om Johnson kan bygga upp sig själv ”organ för organ”. Den större frågan är vem som får tillgång till den här typen av personlig medicin – och om framtidens mest avancerade behandlingar blir tillgängliga för alla eller främst för världens rikaste.

Källor och vidare läsning

```

AI I Sverige

fredag 24 juli 2026

Bryan Johnson säger att han klonat sig själv – sanningen bakom experimentet