Skatteverkets nya AI ”Brotti” ska vässa jakten på ekonomisk brottslighet – detta vet vi
Skatteverket utvecklar ett nytt AI-koncept som ska frigöra tid för brottsutredare, automatisera tunga moment och möjliggöra djupare analyser av komplexa ärenden. Samtidigt växer debatten om transparens, integritet och hur AI får användas i brottsbekämpning.
Vad är Brotti?
Skatteverket (skatteverket.se) har presenterat Brotti, ett AI-baserat koncept som ska stärka myndighetens brottsutredningar och effektivisera arbetet mot ekonomisk brottslighet. Enligt Skatteverket ska Brotti frigöra tid, förbättra arbetsmiljön och höja kvaliteten i utredningarna – bland annat genom att minska administration och ge stöd för mer avancerade analyser av exempelvis komplexa bankkontotransaktioner. (Källa: Skatteverkets nyhet om Brotti ”Brotti – Skatteverkets AI-koncept som stärker brottsutredningar”.)
Nyheten har även uppmärksammats av Börskollen i artikeln ”Nu ska Skatteverket jaga brottslingar – med hjälp av ny AI-satsning”, där Brotti beskrivs som ett paket av AI-tjänster som ska stödja hela utredningskedjan.
Så ska AI:n hjälpa brottsutredarna – från förhör till banktransaktioner
Skatteverket beskriver Brotti som ett ekosystem av AI-tjänster som utvecklas tillsammans med myndighetens brottsutredare. Ambitionen är att täcka hela utredningsprocessen – från förhör till analys av banktransaktioner, hantering av it-beslag och strukturering av bevismaterial. (Se Skatteverkets beskrivning: skatteverket.se.)
- Automatisering av tidskrävande arbetsuppgifter som informationsinhämtning, kategorisering och transkribering.
- Stöd i analys av komplexa datamängder, till exempel bankkontotransaktioner.
- Stöd vid förhör genom inspelning och transkribering i realtid – samt automatisk sammanfattning när förhöret avslutas.
Skatteverket bedömer att Brotti kan ge en effektivitetsökning på cirka 15–40 procent när alla delar är implementerade. Samtidigt betonar myndigheten att AI:n ska vara ett stöd – inte en ersättare – och att det fortsatt är människor som ansvarar för bedömningar och slutsatser i utredningarna. (Källa: Skatteverket.)
När tas Brotti i bruk?
Tidsplanen är att Skatteverkets brottsutredare ska börja arbeta med Brotti under första halvåret 2026. (Källa: Skatteverket och sammanfattning hos Börskollen.)
Skatteverket kopplar Brotti till sitt utvecklingstema ”Kraftsamling AI”, som ska stärka myndighetens förmåga att använda AI på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. (Källa: Skatteverket.)
Varför satsningen kommer nu: AI blir “standardverktyg” i brottsbekämpning
Brotti lanseras i en tid där AI redan används i svensk brottsbekämpning på flera håll. Börskollen hänvisar till en granskning som beskriver hur svensk polis under lång tid använt analysverktyg kopplade till det amerikanska mjukvarubolaget Palantir – i svensk kontext omnämnt som Acus och kopplat till Palantirs plattform Palantir Gotham. (Källa: Omni-sammanfattningen ”Granskning: Svensk polis använder kontroversiellt ‘AI-supervapen’”, som i sin tur hänvisar till Dagens ETC.)
Skatteverket uppger också att man samarbetar och utbyter erfarenheter med andra myndigheter, särskilt Ekobrottsmyndigheten och Polisen, i arbetet med att utveckla och använda AI-stöd i utredningar. (Källa: Skatteverket.)
Integritet och rättssäkerhet: vad blir nästa steg?
När AI tar större plats i myndighetsutövning och brottsbekämpning hamnar frågor om personlig integritet, rättssäkerhet och transparens i centrum. Skatteverket är tydliga med att Brotti ska stödja utredningsprocessen – men att människor fortsatt ansvarar för att resultatet blir korrekt. (Källa: Skatteverket.)
Samtidigt driver regeringen på för utökade AI-befogenheter i brottsbekämpning. I ett pressmeddelande från Regeringen (Justitiedepartementet) beskrivs en lagrådsremiss som föreslår en ny lag som skulle ge polisen möjlighet att använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid i samband med allvarlig brottslighet, med krav på tillstånd och särskilda rättssäkerhetsgarantier. Enligt pressmeddelandet föreslås lagändringarna börja gälla 1 maj 2026. (Källa: regeringen.se.)
För svensk offentlig sektor blir den stora utmaningen nu att kombinera effektivitet med spårbarhet: hur kan AI skapa bättre träffsäkerhet och snabbare flöden – utan att beslutsstöd blir en “svart låda” som varken medborgare, jurister eller granskande medier kan förstå? Brotti kan bli ett intressant testfall, just eftersom Skatteverket så tydligt placerar tekniken som ett stöd i en kedja där människor fortfarande ska stå för slutbedömningarna.
AI i Sverige – varför detta är en viktig milstolpe
Skatteverkets Brotti visar hur AI i Sverige snabbt flyttar från pilotprojekt till samhällskritisk infrastruktur. När utredningsarbete, beviskedjor och myndighetsprocesser får AI-stöd kommer kraven på kvalitet, säkerhet och ansvar bli minst lika viktiga som själva teknikvalet.
Nästa steg att bevaka blir bland annat:
- Hur Brotti utvärderas i praktiken när det tas i bruk under första halvåret 2026.
- Vilka delar som ger mest effekt (transkribering, informationsinhämtning, analysstöd).
- Hur transparens och rättssäkerhet säkerställs i arbetsflöden där AI föreslår, sorterar och sammanfattar.
- Hur AI-lagstiftning och praxis (t.ex. realtids-ansiktsigenkänning) påverkar förtroendet för myndigheternas AI-användning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar