Världens internet riskerar kollaps – allt hänger på några kablar

Ingress: Ett vulkanutbrott 2022 visade hur snabbt ett land kan kapas från omvärlden när en enda undervattenskabel slits av. Nu varnar experter för att geopolitiska spänningar, sabotagehot och flaskhalsar i reparationskedjan gör världens internet mer sårbart än många tror.

En vulkan som blottlade en digital akilleshäl

När vulkanen Hunga Tonga–Hunga Ha’apai exploderade i januari 2022 inträffade en katastrof som inte bara var geologisk – utan också digital. För Tonga blev konsekvensen att landet kopplades bort från internet när den enda undervattenskabeln till omvärlden slets av i ett undervattensskred. Effekterna blev omedelbara: banker tvingades stänga, sjukvården fick problem att hantera information och flygtrafiken påverkades när digitalt stöd föll bort.

Händelsen är ett tydligt exempel på hur vår moderna vardag – betalningar, journaler, myndighetskontakter, molntjänster och kommunikation – i praktiken vilar på fysisk infrastruktur som ofta är osynlig för allmänheten.

Tunna kablar bär tung trafik

Merparten av världens internationella datatrafik går inte via satelliter, utan via fiberoptiska kablar på havsbotten. Realtid beskriver hur världens trafik till stor del vilar på ett enormt nät av kablar som är förvånansvärt “smala” och ofta koncentrerade till vissa strategiska rutter. Det gör att störningar kan få oproportionerligt stora konsekvenser – särskilt för öar och regioner med få alternativa vägar.

Även internationella organisationer pekar på samma sak: undervattenskablar utgör ryggraden i global kommunikation och används för kritiska tjänster som finansiella transaktioner och molnkommunikation.

Naturkatastrofer, olyckor – och sabotage

Hotbilden handlar inte bara om vulkaner och jordskred. Kablar kan skadas av ankare, trålning och andra oavsiktliga incidenter. Men i takt med ökade geopolitiska spänningar lyfts även risken för avsiktliga angrepp fram: från avlyssning till sabotage, där undervattensinfrastruktur kan bli ett mål i en gråzonskonflikt.

EU har exempelvis pekat på behovet av stärkt säkerhet och motståndskraft för undervattenskablar, eftersom störningar kan påverka samhällsfunktioner direkt.

Industrin splittras – och reparationskedjan är en flaskhals

En annan sårbarhet är att utläggning och reparation av kablar ofta hanteras av ett begränsat antal specialiserade aktörer och fartyg. Vid flera samtidiga avbrott kan det uppstå köer, tillståndsproblem och logistiska hinder – vilket förlänger nedtiderna. Samtidigt spelar stora teknikbolag en allt större roll som både finansiärer och huvudkunder, något som enligt uppgifter i Realtid kan driva fram mer koncentration och “oligopol-liknande” beteenden i branschen.

Vad kan göras?

• Mer redundans: fler alternativa kablar och rutter – särskilt för utsatta regioner.
• Snabbare reparation: smidigare tillståndsprocesser och bättre internationell samordning.
• Övervakning och skydd: bättre lägesbild, riskanalys och skydd av landningspunkter och kritiska stråk.
• Resiliensplaner: att företag och myndigheter planerar för drift i “degraderat läge” vid större avbrott.

Slutsats

Internet känns ofta abstrakt – “i molnet” – men i praktiken kan stora delar av den globala kommunikationen påverkas av skador på några fysiska kablar på havsbotten. Tonga-incidenten visar hur snabbt konsekvenserna kan bli samhällskritiska. Med ökade geopolitiska spänningar blir frågan om kablarnas säkerhet inte bara en teknisk detalj, utan en strategisk fråga för både näringsliv och stater.

---

Artikel skriven av Ralph Andersson + med hjälp av AI

Källor

• Realtid: “Världens internet riskerar kollaps – allt hänger på några kablar” (publicerad 5 jan 2026)
• ITU (International Telecommunication Union): Backgrounder om “Submarine cable resilience”
• EU-kommissionen (Digital Strategy): “Strengthen the security and resilience of submarine cables”
• Reuters: Om ITU:s initiativ för kablars motståndskraft (12 dec 2024)

ANNONS GRATIS INTRÄDE