Martin, 34, byggde en AI-bot för terapi – men varnar: “Gör inte AI till din kompis”
En svensk entreprenör med bakgrund i vården har på kort tid blivit ett namn i den snabbt växande nischen “AI för mental hälsa”. Martin Miguel Toré (uppges vara 34 år) har byggt IFS Buddy – en chattbaserad AI-tjänst som utgår från terapimetoden Internal Family Systems (IFS). Enligt uppgifter som cirkulerat i sociala medier och i sammanfattningar av regional press har tjänsten testats av över 100 000 personer världen över. (Se t.ex. inlägg som hänvisar till artikeln i Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan.)
Berättelsen sticker ut i ett svenskt perspektiv, inte bara för att den handlar om en ny AI-produkt, utan för att den bottnar i något väldigt mänskligt: en livskris, en flytt hem till Sverige och en metod för egenterapi som många upplever sig ha saknat tillgång till. Samtidigt är Torés budskap tydligt: AI är teknik – och bör inte ersätta relationer med riktiga människor.
Från fysioterapi till AI: “Jag ville hjälpa fler”
Toré har beskrivit att han i sitt arbete som fysioterapeut sett en stark koppling mellan kronisk smärta och underliggande stress/trauma – en klinisk observation som ofta återkommer inom både smärtforskning och traumainformerad vård (även om sambanden är komplexa). I team-/bolagspresentationer lyfts just den här vård- och smärtbakgrunden fram som en del av drivkraften bakom tekniken.
Han är uppvuxen i Målilla i Småland, men bodde under många år i Kina. Enligt berättelsen drev han en fysioklinik i Shenzhen fram till 2020, när pandemin gjorde det svårt att fortsätta verksamheten. Flytten gick till Helsingborg, där familj fanns på plats.
I Sverige hamnade han också i en klassisk “omställnings-krock”: utbildning från utanför EU kan kräva kompletteringar för att fungera i svensk vård. I stället för att vänta på en lång process började han lära sig att programmera – och parallellt pågick hans egen resa genom sorg och nedstämdhet. Det är i det läget han hittar boken “Self-Therapy” av Jay Earley, som introducerar IFS för självarbete.
Vad är IFS – och varför passar det en chattbot?
Internal Family Systems (IFS) är en psykoterapeutisk modell utvecklad av Richard C. Schwartz. Grundidén är att psyket kan förstås som ett system av “delar” (parts) – och att målet är att stärka ett inre ledarskap (“Self”) som kan möta delarna med nyfikenhet och medkänsla, snarare än att trycka undan dem.
Om du tänker på formatet: en chattbot är i grunden en dialogmaskin. Och IFS bygger ofta på just dialog – att stanna upp, lyssna in, ställa frågor, och låta olika delar få komma fram. Därför är det lätt att förstå varför Toré såg en “match” mellan metoden och ett AI-gränssnitt. På Reddit finns trådar där användare diskuterar IFS Buddy som ett stöd mellan terapisessioner och beskriver hur verktyget kan guida igenom steg i processen.
IFS i tre förenklade punkter
- Delar: vi har olika inre “röster”/reaktioner som ibland krockar.
- Self-ledarskap: en lugn kärna (Self) kan leda systemet med klarhet och medkänsla.
- Inget är “fel” i grunden: delarna har ofta en skyddande intention, även när de skapar problem.
För den som vill läsa den officiella modellen: se IFS Institutes översikt över IFS-antaganden och upplägg. Läs modell-översikten här.
IFS Buddy: gratisversion, premium – och “minne”
IFS Buddy finns som en webbtjänst. Det som ofta lyfts fram i diskussioner är upplägget med en mer “lätt” version för att testa, och en betald variant där man får extra funktioner – bland annat möjligheten att spara historik och ha mer kontinuitet i samtalen. I samband med en större uppdatering nämns också en prisnivå på 4,99 USD/månad i IFS Buddys egna uppdateringskanaler.
Just “minne” är både en styrka och en risk i mental-hälsa-sammanhang: styrkan är att en användare kan slippa börja om från noll varje gång, men risken är att man börjar bygga relationell anknytning till verktyget – och att man delar mer än man egentligen borde med en tjänst man inte helt förstår. IFS Buddy beskriver sig som ett själv-hjälps- och informationsverktyg i sina villkor.
Varför det kan hjälpa
- Tröskeln blir lägre: du kan testa ett strukturerat själv-samtal direkt.
- Språk för känslor: IFS ger ett ramverk som många upplever gör inre konflikt mer begriplig.
- Stöd mellan sessioner: användare beskriver verktyget som komplement, inte ersättning.
Varför det kan stjälpa
- Överberoende: om verktyget blir en “vän” kan det minska riktiga kontaktytor.
- Felaktig trygghet: AI kan låta säker även när den har fel.
- Akut läge kräver människa: kris ska hanteras av vård/stödlinjer, inte en bot.
“Gör inte AI till din kompis” – kritiken mot bekräftelse-AI
En av de mest intressanta delarna i Torés resonemang är hans kritik mot AI som alltid bekräftar användaren. I mental hälsa kan “evig positivitet” bli en fälla: man får en kort dopaminkick av att bli hyllad, men utvecklar inte nödvändigtvis bättre omdöme eller mer hållbara strategier. Det här är också en bredare diskussion i AI-världen just nu: hur man bygger stödjande system utan att de blir manipulativa eller verklighetsfrånvända.
IFS-ramverket kan i bästa fall fungera som “broms” här: i stället för att säga “du har rätt!”, försöker metoden förstå vilken del som är aktiverad, vad den försöker skydda, och vad som händer i kroppen. Det är en annan sorts dialog än ren bekräftelse – mer undersökande, mer process. På senare tid har även andra IFS-relaterade AI-produkter dykt upp, vilket visar att området är hett, men också spretigt.
Svenskt perspektiv: tillgänglighet, ansvar och etik
Att en svenskgrundad tjänst får global spridning är i sig en påminnelse om hur internet kan skala “mjuka” innovationer: du behöver inte en fabrik – du behöver ett gränssnitt, en modell och en distribution. Samtidigt blir ansvarsfrågan tydligare när det handlar om psykiskt välmående. Därför är det relevant att titta på hur seriösa aktörer beskriver IFS som metod (t.ex. IFS Institute), och att väga in forskning och kliniskt sammanhang.
På forskningssidan finns bland annat genomgångar av hur IFS utvecklats och används som modell över tid (se exempelvis PubMed-post om IFS-modellens utveckling).
Det betyder inte att en chattbot automatiskt blir “terapi” i medicinsk mening – snarare att den kan vara ett stödverktyg som lånar struktur från terapifältet. En rimlig tumregel är: ju mer sårbar situationen är, desto mer bör människostöd prioriteras.
Praktiska riktlinjer om du vill testa AI för egenterapi (inspirerat av Torés råd)
- Se AI som verktyg, inte vän: använd det för struktur och reflektion – inte för anknytning.
- Undvik “beroende-design”: om en bot alltid smickrar dig, var extra vaksam.
- Var nyfiken: i IFS ses ångest/tvång ofta som försvar som kan utforskas, inte bara tryckas bort.
- Sök mänsklig hjälp vid kris: AI ersätter inte vård och stödlinjer.
- Utvärdera effekten: mår du bättre även utanför chatten – eller känns det bara bra i stunden?
Så passar IFS Buddy in i trenden “AI-agenter för mående”
IFS Buddy är ett exempel på en större rörelse: AI som “coach”, “guide” eller “reflektionspartner”. Marknaden exploderar, men kvaliteten varierar kraftigt. Det gör att transparens blir ett nyckelord: Hur tränas systemet? Vilka begränsningar finns? Hur hanteras risker? IFS Buddy har bland annat en sida med användarberättelser och en uppsättning villkor som beskriver tjänstens roll som själv-hjälpsplattform.
För Toré verkar målet vara något relativt “lågtekniskt” i sin ambition: inte att ersätta terapeuter, utan att göra en metod mer tillgänglig för människor som saknar pengar, tid eller tillgång till terapi. Det är ett tydligt svenskt spår i AI-utvecklingen: pragmatiska verktyg med samhällsnytta – men med en nödvändig diskussion om gränser.
Källor & länkar (urval)
- IFS Buddy (webb): ifsbuddy.chat
- IFS Buddy – villkor: Terms of Service
- IFS Buddy – “Stories of Healing”: stories-of-healing
- IFS Institute (översikt): ifs-institute.com
- IFS-modellens grundantaganden: Model outline
- Richard C. Schwartz (IFS Institute): om skaparen
- Jay Earley – “Self-Therapy” (bok): Bokus / Akademibokhandeln
- Diskussioner om IFS Buddy (Reddit): r/IFSBuddyChatbot
- Pris/uppdatering (4,99 USD/mån) via IFS Buddy-kanal: Major Update
- Bolagsuppgifter (IFS Buddy AB): Ratsit
- Bakgrund/mention i sociala medier (artikeln refereras): Sydsvenskan (Facebook)
- Stöd vid självmordstankar (Sverige): 1177, Mind, Jourhavande präst
- Översikt om IFS-modellens utveckling (PubMed): Development of the internal family systems model
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar