Svenskar tvivlar på AI – men frågar ändå om kärlek, hälsa och jobb

Svenskar tvivlar på AI – men frågar ändå om kärlek, hälsa och jobb

Användningen av AI ökar snabbt i Sverige. Samtidigt tvivlar många på att tekniken går att lita på – särskilt när det gäller sanningshalt och personlig integritet. Trots det vänder sig över en tredjedel av svenskarna till AI-chattbottar för råd om allt från kärlek till sjukdomar.

”Älskar han mig?” – AI som rådgivare i vardagslivet

En ny rapport, ”Svenska folket och AI 2025”, visar att 39 procent någon gång har bett en chattbott om personliga råd. Vanligast är frågor som rör sjukdom, relationer och arbetsliv – typiska frågor som tidigare ofta gått till vänner, familj eller vårdpersonal.:contentReference[oaicite:0]{index=0}

Frågorna kan handla om allt från ”älskar han mig?” till hur man ska tolka symtom eller ta nästa steg i karriären. AI blir därmed ett nytt inslag i svenskarnas vardagliga beslutsfattande, trots att skepsisen mot tekniken är stor.

Låg tillit – men hög användning

Samtidigt som många använder AI som bollplank är förtroendet lågt:

• 54 procent säger att de inte alls eller bara i liten utsträckning litar på att informationen AI ger är sann.
• 74 procent har inget eller ganska lågt förtroende för att AI-tjänster hanterar personlig information på ett säkert sätt.
• 22 procent använder AI varje dag, och totalt 34 procent minst en gång i veckan – en kraftig ökning jämfört med 2024.:contentReference[oaicite:1]{index=1}

Den här kombinationen av låg tillit men hög användning beskriver filosofiprofessorn och Svenska Akademien-ledamoten Åsa Wikforss som en dubbelhet vi känner igen från sociala medier: vi vet att vi bör vara kritiska, men vi fortsätter ändå att använda tjänsterna.:contentReference[oaicite:2]{index=2}

”Chattbottar är extra förföriska”

Enligt Wikforss är chattbottar på vissa sätt farligare än sociala medier, just för att de upplevs tala direkt med oss:

– De går i dialog med oss. Det blir individanpassat, de tar det ett steg längre än sociala medier, säger hon i intervjun. Hon beskriver upplevelsen som ”extra förförisk” – vi får intrycket av att ha ett personligt samtal, trots att det egentligen är en maskin.

Hon påminner också om att människors självskattning av sin förmåga att avslöja falsk information ofta är sämre än den faktiska förmågan – något man sett tidigare i studier om sociala medier.

AI som redskap – inte ersättning för eget tänkande

Samtidigt betonar Wikforss att AI inte behöver vara ett problem i sig. Nyckeln är hur vi väljer att använda verktygen:

– Vi får inte tappa vårt eget tänkande. Se på det som ett redskap. Om man har kunskap om hur man ska använda tjänsterna kan de vara till hjälp och göra att man hamnar rätt, säger hon.

Hon varnar däremot för att låta AI ta över mänskliga kärnuppgifter:

– Vi ska oroa oss för att lägga ut vår intelligens på att någon annan ska tänka, räkna, läsa och analysera åt oss. Det måste vi använda vår egen hjärna till.

Vad betyder resultaten för AI-debatten i Sverige?

Rapporten visar att AI redan är djupt integrerat i svenskarnas vardag – men också att det finns en stor oro kring integritet, sanning och beroende. För beslutsfattare och företag kan siffrorna bli en väckarklocka:

• Behovet av tydlig information om hur AI fungerar och hur data används ökar.
• Förtroende kan bli en konkurrensfördel – de aktörer som är transparenta kan vinna användarnas lojalitet.
• Utbildning i källkritik och AI-kunskap blir allt viktigare, särskilt för unga.

Artikel skriven av Ralph Andersson med hjälp av AI.

Källa: Tidningen Näringslivet (tn.se), artikeln ”Svenskar tvivlar på AI – ber ändå om kärleksråd”, TT-text publicerad 10 december 2025.:contentReference[oaicite:3]{index=3}

ANNONS GRATIS INTRÄDE