Svenska techtopparna: Så kan Sverige och Europa vinna AI-racet mot USA och Kina

Europa “halkar efter”, sägs det ofta. Men tre tunga röster från svensk tech och industri menar att vi kan ta igen – och till och med gå om – om vi slutar jaga störst modell och i stället bygger skalbara affärer, kopplar ihop data och gör det lättare att skala bolag över hela EU.

Bakgrunden: När “först” inte betyder “bäst”

I en genomgång i Tidningen Näringslivet (TN) jämförs AI-skiftet med tidigare teknikskiften: den som är först att bygga räls vinner inte alltid tågresan i längden. Logiken är enkel: “early adopters” tar många smällar (kostnader, fel, barnsjukdomar) – men den som kommer strax efter kan lära, kopiera det som fungerar, och skala smartare.

Det är precis där Sverige och Europa kan ha en öppning just nu: vi kan använda AI för att växla upp affärsmodeller i verkliga branscher (hälsa, energi, finans, industri, offentlig sektor) i stället för att fastna i en evig experimentfas.

Tre röster, en gemensam linje: Sluta mäta muskler – börja bygga värde

1) Vahid Zohali (vd, IBM Sverige): “Det handlar inte om hur mycket pengar du har”

Ett av de mest konkreta budskapen i TN-artikeln är att pengarna måste användas rätt. Europa kommer aldrig vinna en ren “kapitalmatch” mot USA eller Kina. Men vi kan vinna på effektivitet: att skapa intelligens och faktiskt applicera den i system som redan är stora – utbildning, hälsovård, finans, energi och välfärd.

I TN kopplas resonemanget till EU:s diskussion om en europeisk konkurrenskraftsfond. I Sverige finns även regeringsunderlag kring EU-kommissionens förslag om en europeisk konkurrenskraftsfond inom ramen för kommande fleråriga budgetram.

2) Jens Holtinger (CTO, Volvo Group): Plattform eller applikation – var finns affärsnyttan?

Holtinger beskriver AI som en “stack”: energi längst ner, sedan chips, moln, språkmodeller och högst upp applikationen. Frågan för Europa blir då brutal och praktisk: ska vi försöka bygga hela plattformen (dyrt, svårt, tungt beroende av beräkningskraft) eller ska vi vinna där de stora värdena ofta hamnar – i applikationerna?

Han jämför med IT-boomen runt millennieskiftet: det blev en krasch, men ur kraschen kom nya vinnare. Bolag som Spotify och Klarna är tydliga exempel på europeiska (och svenska) succéer som byggts med stark applikationslogik: produkt, distribution, affärsmodell – inte “egen plattform till varje pris”.

AI i Sverige – tolkning: Sverige behöver inte vinna “världens största språkmodell”. Men vi kan vinna “världens bästa användning” i industri, transport, energi, vård och offentlig sektor. Det är där skalan redan finns.

3) Gulfem Toygar (Sverigechef, Amazon): Norden kan bli Europas motor – men bara om vi kan skala

Toygar pekar på Sveriges och Nordens styrkor: hög digital mognad, globalt tänk tidigt och att AI i många bolag blir en del av affärsmodellen (inte bara ett effektiviseringsverktyg). Hon lyfter samtidigt konkreta exempel på svensk innovationskraft: jättar som Ericsson, Volvo och Spotify, och nya snabbväxare som Lovable och Legora.

Men hon är lika tydlig med hindren:

Kompetensbrist – brist på digital spetskompetens bromsar tillväxt.
Kapitalgap – Sverige har kommit långt, men kapitalet räcker inte alltid för global acceleration.
Regelspret i EU – olika nationella regler gör gränsöverskridande expansion dyr och långsam, särskilt för SME.

I TN nämns även en viktig snedfördelning i riskkapital: att bolag grundade av kvinnor historiskt fått en mindre andel av totalen. Det är inte bara en rättvisefråga – det är en konkurrensfråga. Om kapitalet inte hittar all talang tappar Europa fart.

Den stora bromsen: Data är “familjesilvret”

Ett av de mest intressanta partierna i TN-artikeln handlar om data-delning. Holtinger beskriver hur ekosystem låser varandra: fordonsdata på ena sidan, last- och logistikdata på den andra. Alla ser värdet av att koppla ihop – men ingen vill släppa ifrån sig sin data.

Det här är inte en unik svensk utmaning. Det är en global AI-flaskhals: utan dataflöden blir det svårt att bygga riktigt starka applikationer, särskilt i komplexa system som transport, industri, sjukvård och energi.

Så kan Sverige göra data till en konkurrensfördel

Data-samarbeten med tydliga spelregler (kontrakt, anonymisering, åtkomstnivåer).
Standarder och interoperabilitet så att data kan användas mellan aktörer utan att “ägas bort”.
Incitament för delning: upphandling, testbäddar och branschprogram som belönar verklig integration.
Förtroende-byggande AI med tydliga riskklasser, spårbarhet och ansvar – här kan EU:s regelverk bli en styrka.

EU Inc / “28:e regelverket”: En chans att skala som i USA

För att vinna i AI räcker det inte att vara duktig på teknik – man måste kunna skala snabbt. I TN nämns EU-kommissionens kommande förslag om ett förenklat “28:e regelverk” för bolag som vill verka i hela EU, ofta kallat “EU Inc”.

Här är två bra ingångar för den som vill förstå spåret: EU-parlamentets pressrum om “28th regime” och community-initiativet EU–INC.

Poängen är enkel: om ett svenskt bolag kan bli “pan-europeiskt” med mindre juridiskt friktion, blir Europas inre marknad en verklig hemmamarknad. Och då kan svenska AI-bolag skala lika snabbt som amerikanska startups som jobbar på en enda stor, enhetlig marknad.

Varför detta är extra intressant för Sverige just nu

Sverige har redan byggt en stark tradition av “AI i verkligheten”: industri, telekom, fintech, spel, logistik, klimat- och energiteknik. Det är områden där applikationsspåret kan bli en superkraft.

Två svenska exempel att hålla koll på

Lovable – bygger verktyg som gör mjukvaruutveckling enklare och snabbare med AI. (Bolaget kopplas ofta till “vibe coding”-trenden och har uppmärksammats internationellt, bland annat av Business Insider.)
Legora – en svenskgrundad AI-plattform för jurister. Rundan som gjorde bolaget till “unicorn” har bland annat rapporterats av Breakit, och bolaget har själva beskrivit finansieringen på sin bolagsblogg.

Gemensamt för båda: de bygger applikationer med tydlig affärsnytta – exakt det som techtopparna i TN vill att Europa ska fokusera på.

AI i Sverige: 7 konkreta “gör så här”-förslag för att vinna applikationsracet

Bygg branschvisa AI-testbäddar (transport, vård, energi) där data kan delas säkert och mätbart.
Skala upp kompetens: fler praktiska AI-program i högskola + snabbspår för yrkesverksamma.
Offentlig sektor som motor: smart upphandling som kräver interoperabilitet och effektmätning.
Kapital till “scale-up”: mer tillväxtkapital för bolag som redan har produkt/marknad-passform.
Data som infrastruktur: standarder, API:er och incitament så att “familjesilvret” kan användas utan att tappas bort.
EU Inc på riktigt: stöd aktivt arbetet för ett enhetligt regelverk så att svenska bolag kan skala i hela EU.
Ansvarsfull AI som konkurrensmedel: bygg förtroende tidigt – koppla mot EU:s AI-regelverk och riskklassning.

För den som vill läsa mer om EU:s regelspår finns också en bra översikt via EU:s institutioner, exempelvis EU-parlamentets “Legislative Train” om 28:e regelverket. Och för AI-reglering i stort: AI Act-resursen (översikt och status samlat).

ANNONS GRATIS INTRÄDE

AI I Sverige

lördag 28 februari 2026